A while ago I was sitting at EWK and had an hour to kill. To ease off the 3G bill for my boss, I scanned for wireless networks, and found Boingo. I had some trouble connecting, and searched for solutions. I found the solution, but even more interesting, I came across this. The author Annelie Näs had signed up for Boingo (also at EWK), and back home she’d been surfing the free wireless network at the café next door. Or so she thought, but the Boingo program chose the paid services of Boingo instead. Whe she got the bill, she contacted Boingo customer service, who refused to reimburse her. So she got mad and wrote the post.

Anyway, Boingo representative Lauren Sanyal found the post, wrote a comment explaining the issue, apologized and offered her the money back. That’s the way to go! It’s people like Lauren (and thus companies like Boingo) that makes us hope for a better tomorrow!

Booli.se is a Swedish site for people looking to buy or sell their homes. They scan the sites of all the house broker companies, and make the houses searchable for their visitors. They add the housebroker objects into iframes, and leave their own bar at the top. The big Swedish house broker Svensk Fastighetsförmedling contacted Booli.se, threatening with lawyers, fines and imprisonment if they didn’t stop doing that. Booli.se responded with a nice invitation to sit down and discuss the matter, and try to find some way to cooperate making both sides happy. Svensk Fastighetsförmedling replied with a rude mail making clear that they didn’t want any discussions, and again threatening with legal action.

That’s not the way to do it! You haven’t learned a shit! Keep that attitude, and you’re going down the same drain as the entertainment industry!

I will definitely use Boingo again, and I will definitely NOT use Svensk Fastighetsförmedling.

Edit: Now they can sue me too…

Update! Svensk Fastighetsförmedling posted a comment, make sure to read it.

I’m in LA right now, attending the MS TechEd conference. Walking around on the premices meeting people, both new accquaintances and people I already know. Perfectly normal. The other day Knowledge Factory had a party. Jeremy Moskowitz, running GPanswers.com, is a partner of Knowledge Factory, and he was at the party. It turns out that he plays pinball, and that he met a Swedish Pinball player last year. But he can’t remember the name, but he’s got a friend back home that do, so he could text her and ask for the name. So Jeremy sits down and start to write an SMS. I look at his phone, and the to field reads “Jamie”. I realize that Jeremy is from Seattle, and I know a Jamie from Seattle, so I ask him if it’s Jamie Beth. Yup, it was Jamie Beth - My candy lady! I told Jeremy to text her that he was partying with Candyman. And of course I knew that Swedish guy very well as well - Mats Runsten. Hilarious!

If we were talking about Säffle and Bromölla or some other redneck places I wouldn’t have been that surprised, but now we’re talking about two million-headed cities, and two guys meeting at a conference with several thousand attendees in a 15 million-headed city…

A couple of days later I met up with my friend John - the shotsbricka guy - and went to the Pig’n Whistle on Hollywood Blvd. We had a beer when this guy comes up and asks if he can have some snus from my box on the table. Apparently he had lived in Sweden, and he even had a Swedish flag tattooed. He talked about an Opeth concert the next day, and I told him that I knew a former singer of Opeth. It turns out that he knows him too, and a couple of other Swedish friends of mine, both from Stockholm and from Örebro. Hilarious!

Itty bitty world.

/P

Edit: And it happened again!

I started at my new job today - as a consultant at Knowledge Factory, after two years of working at Consign. This means going back to do more Microsoft stuff - Windows, Active Directory, Exchange and other products from their portfolio, and first thing now will be to take the Windows 2008 family of certifications. It does not mean that I’ll stop doing networking stuff though, and I’ll keep my assignment at Logica.

In a week from now I will go to LA for the MS TechEd conference, and so will a bunch of other Knowledge Factory employees, so it will be a great opportunity to get to know them, and also a great head start into the Microsoft world again.

/P

(Originally written as a chronical for the Qbranch web site)

Hej!

Palle här. Jag gillar som bekant att resa, i jobbet såväl som privat. Framförallt gillar jag att resa till städer, och gärna stora sådana. Då får man se allsköns märkliga och omärkliga tingestar och människor. Ju större stad, desto fler märkliga och omärkliga tingestar och människor. I år har jag bland annat hunnit med Montreal, München, Wien, Lissabon, New York, Philadelphia, Pittsburgh, Toronto, Amsterdam, Kuala Lumpur och Sydney.

Jag gillar även att resa virtuellt. På Internet. D v s kommunicera med allsköns olika människor runtom i världen i olika syften, professionella såväl som privata. Även här noterar man spridningen av märkliga och omärkliga tingestar och människor. Fördelen med Internet är att allt finns på Internet. Nackdelen med Internet är att allt finns på Internet.

Något som slagit mig är konformiteten i Stockholm. Inte nog med att alla människor ser likadana ut, alla bilar och alla hus ser också likadana ut. I de flesta andra städer, åtminstone de icke-europeiska, blandas olika kulturer, och de har ofta egna stadsdelar. De nordamerikanska städerna, Kuala Lumpur och Sydney har t ex allihop varsin China Town. I China Town är inte bara skyltarna på kinesiska, även många hus bär tydliga kinesiska spår. Bilarna ser dock likadana ut överallt.

Platt stad

På tal om China Town så finns det, precis som det alltid har funnits, människor som inte gillar när andra människor får vara sig själva och göra vad de vill. Alltså görs det ideligen försök att stoppa friheten och variationen på Internet. Vissa stater censurerar Internet och organisationer gör vad de kan för att stoppa olika företeelser. Internet har dock en väldigt pragmatisk syn på censur. Det betraktas som nätverksproblem. Eftersom Internets design i grunden är redundant, så hittar trafiken snabbt nya vägar förbi nätverksproblemen.

När det gäller arkitekturen är konformiteten extra märkbar. Varenda kåk i Stockholm är fem våningar hög och har en putsad fasad i någon blek färg. Någon har tydligen bestämt att det ska vara så, och gud nåde den som vågar gå utanför ramarna. I alla de andra städerna har arkitekterna haft betydligt större frihet. Det innebär förvisso en större andel fula hus, men det innebär också en större andel vackra hus, och det innebär framförallt en betydligt större variation.

En dansk domstol förbjöd nyligen danska Tele2 att svara på DNS-förfrågningar efter www.allofmp3.com, den ryska MP3-sidan där man kan ladda ner väldigt billig musik. Genom åren har det förekommit försök att skapa alternativa DNS-infrastrukturer, men inget sådant försök har lyckats särskilt bra. Men om fler följer danskarnas exempel, så kommer det ganska fort att växa fram alternativa DNS-system som effektivt kringgår domstolarnas beslut. Naturligtvis går trafiken att stoppa med andra metoder, men även då kommer Internet att betrakta hindret som ett nätverksproblem och trafiken kommer till slut att routas andra vägar.

Nyligen knåpade en kanadensare ihop ännu en proxy-applikation som kan användas för att ta sig runt censur. Nackdelen med den är att den kräver personliga konton på serversidan, vilket kan bli lite jobbigt när en dryg miljard kineser vill surfa fritt, men det är ändå ett exempel på hur censuren undviks. Sedan tidigare finns t ex Tor, som routar trafiken via tusentals proxyservrar runtom i världen.

Husen i de större städerna är allt från 2 till 80 våningar höga. Materialen varierar friskt mellan puts, sten, trä, betong, stål och glas. Färgerna täcker regnbågens hela spektrum. Nu svär jag väl i kyrkan eftersom vi svenskar får lära oss i småskolan att Stockholm är världens vackraste stad, men resultatet av arkitekternas frihet är faktiskt betydligt vackrare städer.

Beautiful Sydney

I och med ”web 2.0”, den ”nya” synen på Internet där majoriteten av innehållet är användargenererat, så blir det dessutom betydligt svårare att veta vad man ska censurera, eftersom det inte längre finns några få centrala källor till informationen. Det blir så att säga en massa fula och en massa vackra hus mest lite överallt. För att travestera Göbbels: Man kan hindra alla personer en gång och man kan hindra vissa personer alla gånger, men man kan inte hindra alla personer alla gånger.

Det är uppenbarligen betydligt lättare att stoppa arkitekter än IP-paket.

/P

I drove from Philadelphia to Pittsburgh today. Both cities are in the USA - the country that invented the credit card. Shops, restaurants, hookers, beggars - they all take credit cards. But apparently not the turnpikes. The turnpikes take only cash. Or at least, this turnpike did. And as we all know, I never have cash on me. So I had to park the car, give the drivers license to the woman in the toll booth and take a walk to an ATM. The toll booth woman asked me if I didn’t have an American drivers license. When I said no, she said “Sigh. How can you be in our country?“.

Well, the US immigration didn’t tell me that an American drivers license was required to cross the border…

/P

I was in New York in 2001. Later they crashed planes into houses.
I was on Bali in 2002. Later they bombed my favorite restaurant.
I was in Spain in 2003. Later they bombed the subway.
I was in Phuket in 2004. Later a tsunami flooded the city.
I was in Kolding in 2004. Later their fireworks factory exploded.
I’m in Montreal now, and a few days ago there was a school shooting at the McGill’s University.

Tomorrow I’m going to Toronto. Stay away.

/P

(Originally written as a chronical for the Qbranch web site)

Hej!

Palle här. Världen krymper. Inte så att Jorden består av mindre och mindre jord, men världen krymper ändå. Mentalt. För ett par hundra år sedan visste folk inte mycket om vad som hände i länder långt bort. Visst, men kunde kanske läsa reseskildringar. Om man kunde läsa. Och om man inte hade viktigare saker för sig. Nu kan de flesta läsa. Och många är tydligen de som inte har viktigare saker för sig. Dessutom finns det enorma mängder information om precis allting på bara ett par sekunders avstånd. Alltså krymper världen. Mentalt.

Jag var i USA förra veckan. Resan dit tog väl ungefär lika lång tid som den gjorde 1974. Jag var där för att spela flipper-VM i Pittsburgh, men gjorde en avstickare till Philadelphia, landets första huvudstad. Pennsylvania, där både Pittsburgh och Philadelphia ligger, fick 1701 ganska långtgående självbestämmande rätt av britterna. 1751 beställdes en kyrkklocka till Philadelphia för att fira självbestämmanderättens 50-årsjubileum. Ironiskt nog beställdes klockan från Storbritannien. Innan klockan hade hunnit klämta färdigt så gick den emellertid sönder. En stor spricka uppstod från kanten och en halvmeter upp.

Ace of spades

Jag sitter just nu hos en kund som sysslar med Internet-poker. Internet-poker är alla regeringars hemska mardröm. Utom i ett fåtal länder – de där servrarna står. Den amerikanska regeringen har som en del vet försökt göra något åt saken, trots att vare sig pokerföretagen eller servrarna finns i USA: Spelbolaget BetOnSports CEO David Carruthers blev för ett tag sen arresterad när han mellanlandade i Dallas på väg till Costa Rica. Nu sitter jag förvisso inte som CEO hos kunden, men det pirrade ändå lite extra när jag stod i kön till passkontrollen. Vem vet vilka register jag finns med i?

De har försökt laga klockan flera gånger. 1753 försökte två John, med efternamnen Pass och Stow, att täta sprickan. De lyckades inget vidare. Än idag sitter det bultar i sprickan. Philadelphia beställde också en ny klocka, men det var inte nöjda med den heller, så den trasiga klockan fick hänga kvar. Klockan kunde klämta, men det lät tydligen inte så bra. Den klämtade bland annat när den amerikanska självständighetsförklaringen lästes upp för första gången 1776.

Internetpokern är ett väldigt tydligt bevis på att världen krymper. För bara ett tjugotal år sedan var man tvungen att sitta vid samma bord som sina medspelare. Det är förvisso trevligt att sitta vid ett bord och spela kort i glada vänners lag, men uppenbarligen har människor även andra kortbehov. Idag kan man spela poker med vem som helst var som helst. Allt man behöver är en dator. Det gäller för övrigt inte bara Poker, utan de flesta former av sällskapsspel. Flipper är väl ett av få undantag.

1777 ockuperade britterna Philadelphia. Innan dess hade dock befolkningen plockat ner alla kyrkklockor och fört bort dem från staden. De ville av förklarliga skäl inte att britterna skulle göra kanoner av klockorna. Det var dock sista gången som klockan hängde på sin plats. Ställningen den skulle hängas upp i hade ruttnat och pallade inte vikten. Så nu stod de där med en trasig klocka och en rutten upphängning. 1846 klämtade den för sista gången, varvid den sprack så pass att den aldrig mer skulle klämta.

Även Italien försöker stoppa Internet-pokern. De har beordrat samtliga Internetleverantörer att filtrera bort pokersidorna ur trafiken. Som vanligt när det gäller filter så går det naturligtvis att komma runt. Och som lika vanligt gäller det dock att man vet hur man gör. De allra flesta vet inte hur man gör. Alltså är Internet-poker ganska ovanligt i Italien. Mest uppretade är dock Malteserna, eftersom Maltas Internet-förbindelser går via Italien, samtidigt som Malta är ett av länderna utan mardrömmar. D v s ett där servrarna står.

Liberty Bell

Under 1800-talet anammades klockan som symbol för anti-slaveri-rörelsen. Den fick namnet ”Liberty Bell”, och sedan dess har den agerat symbol för ett otal olika rättighetsrörelser världen över. Jag satte mig i parken utanför klockan, och tog en paus i mitt turistande. Jag plockade upp datorn, och kopplade upp mig via ett av de fria trådlösa nätverk som finns överallt i Philadelphia. De flesta pokersidor filtrerar efter arresteringen av Carruthers bort amerikaner, men efter lite pulande med proxyinställningarna satte jag mig och spelade poker en stund.

Hur det gick i VM? En irriterande 23:e-plats. Precis som förra året. Dock kan jag glädja mig med att vi slog förhandstippade USA i lagfinalen, så en guldmedalj fick jag åtminstone med mig hem!

/P